Att städa

Jag har aldrig gillat att städa, det liksom inte funkar för mig. Jag tycker nog om då allt är rent, det doftar gott inne och man bara kan njuta av hur fint det är, men att komma igång eller ha rutiner beträffande städandet, jag bara inte lyckas med det.

Då vi var storfamilj i Kokkola hörde vi typ under ett år till en städ-ring, där ett visst antal hushåll hade anställt en städerska som kom hem och städade en gång/två veckor. Det var jätteskönt den dagen att komma hem från jobbet då det var dammsugat, golven var tvättade, dammet torkat och vessorna städade. 

MEN

det var ett jävla pådrag kvällen INNAN att STÄDA undan allting för att städerskan skulle kunna komma och städa......

Den här tanten skulle dessutom gå i pension följande år och då hon sedan en gång vart hem till oss och städat och inte märkt att nu behöver hon byta påse i dammsugaren, med den påföljd att dammsugaren sög in allt som kom i dess väg i maskineriet, så kom vi fram till att nu kanske vi inte skall göra detta längre. Jag ville inte heller göra henne ledsen så jag sade faktiskt ingenting om det som hände. Och hon var nog värd sin pension då den dagen hon fick slänga in städhanskarna.

Men jag lyfter hatten för dem som arbetar som städare eller "laitoshuoltaja" som det heter på finska. De personerna gör till stor del ett osynligt arbete och man tar för givet att roskisen är tömd på jobbet, utrymmena är rena och då vi har läkarbesök, barnen i dagis eller skolan, går till butiken eller banken (nå det är ju ganska omöjligt i dagens läge), åker buss eller tåg, så förväntar vi oss att det är rent och prydligt. Men tänk om ingen skulle sköta de jobben? Om allt skulle vara upp till oss själva, att vi städar efter oss? Vi skulle kanska snabbt vada i skiten.

En av mina goda vänner (hej hej, du känner nog igen dig 😄) var med och hjälpte till då vi skulle hålla Idas dop i Kokkola, hon fixade t.o.m. kryddpåsarna i alfabetisk ordning och det anmärkte hon på också nu, 7 år senare, då hon var och hjälpte till inför inredningstidningens besök, men hon hann inte (tror jag) gå igenom dem då för de är uppslängda på hyllan hur som helst.

Henne lyfter jag också hatten för, tänk att ha en sådan självdisiplin och faktiskt tycka om att ha ordning och reda, det är avundsvärda egenskaper. Då jag var hem till henne för en liten tid sedan så kunde jag bara gapa, grön av avund, det var så fantastiskt fint OCH städigt! Jag skulle också vilja ha det så, men plötsligt märker jag att allting bara flyter igen.

Jag tror ändå att det är BRA att man inte gör det till ett monsterproblem, det där med att städa hemma, det GÖR inget fast dammtussarna tar sig en dans genom rummen eller om det ligger lite kläder och leksaker här och där eller om böckerna i bokhyllan samlat på sig lite damm eller finns staplade överallt. Själv orkar jag åtminstone inte få världens utbrott ifall det ser ut som det gör. För det gör det ändå. Nu då jag skrivit det här stycket så känner jag obönhörligt att jag sist och slut ligen försöker övertyga enbart mig själv att det är hej hoppsan med "lite" skit i knutarna 😄.

Torka golven VARJE DAG???