Jag gillar att inreda och möblera om hemma.
Allra bäst är det att möblera om själv där man inte behöver involvera andra människor.
För det KAN ju hända att man måste flytta på möblerna som redan släpats från ett ställe till ett annat, att man måste ändra på färgskalan, att man måste gräva i sina inredningsgömmor för att hitta pricken på i:et, att pricken på i:et behöver flyttas några cm, att man sen ändå inte borde ha gjort förändringen osv.
Ja, "små" detaljer som kanske kan få någon som satt sin dyrbara tid till att komma och hjälpa börjar invärtes pärkla och svära över det förbannade projektet. Och då börjar man själv gå upp i varv och ingenting är roligt mera.
Idag skall vi flytta dotterns rum TILLBAKA upp på övre våningen och jag skall få sovrummet nere där det från tidernas begynnelse fanns. Igår kväll mätte och planerade vi här hemma för hela slanten och dottern har så här långt önskemål som troligtvis går att förverkliga. Men man vet ju aldrig....
Sen kontaktade jag systra mi, för det här projektet kan på inga vis förvekligas för egen maskin i sin helhet. Jag hade redan långt tidigare förvarnat henne om vad som är i antågande, så nu ställde hon "bara" frågan vad som ska bäras.
Ja.....dotterns säng, hyllor och bord skall upp. Och min säng och de två stora skåpen skall ner. DE skåpen som på millin gick upp i trappan. Nå, ner kommer man alltid. Om man inte fastnar förstår.
Innan dess skall alla små ratiraller, kläder, leksaker mm. packas, byrån i tamburen tömmas och flyttas osv. OCH SÅ VIDARE!
Här några bilder på hur vardagsrummet blev. Fast nu är det en exploderad krigszon här. Och i kyrkan ställer dom igång till bröllop.
Skall för säkerhets skull köpa några cider. Vi kan behöva dem.
