Jag skrev tidigare om hemuppgiften jag fick av arbetsplatspsykolog C vid mitt senaste besök, där jag skulle fundera kring frågorna Vem jag är, Vad jag behöver och Vad jag vill.
Imorgon skall jag träffa C igen, så under en veckas tid har jag nu till och från funderat kring dessa frågor och idag satte jag mina svar till pappers.
Först oroade jag mig över hur jag skulle formulera mig, eftersom jag ofta har miljoner tankar som susar runt i huvudet, men konstigt nog så flödade texten som rinnande vatten och jag hade skrivit klart på ca en halvtimme. Vilken lättnad jag kände då jag såg allt framför mig, det var precis som jag tänkt mig. Och det var inte alls svårt att plocka bort och förbise alla de roller jag har och alla de förväntningar alla andra har. Det var en skön känsla att tänka bara på mig själv, det var en tid sedan kan jag säga.
Jag har många gånger i mitt liv märkt att svaren på frågor, insikter och beslut redan finns i mitt undermedvetande långt innan de stigit upp till ytan i mitt medvetna sinne. Jag kan ofta efteråt säga att det här visste jag, det här hade jag redan tidigare svaret på eller så har jag kunnat förutspå hur någonting kommer att sluta långt innan tiden är mogen. Ibland märker jag det också som en oro i kroppen, oro i själen och det behövs ett medvetet beslut om endera sätta problemen och/eller frågorna åt sidan än så länge eller att sitta ner och låta tankarna rulla in för att ordning på det som just då står för dörren.
Ett sjätte sinne, intuition, eller vad man vill kalla det.
Utan att gå in på detaljer, så det som idag berörde i synnerhet det Jag behöver och det Jag vill, det är något som mognat redan under en längre tid, men som av någon anledning var tänkt att sättas till pappers först idag. Tankar som skall tas till tals för första gången först imorgon. Tankar som omformas till insikt och hoppeligen till delmål som i sin tur kanske leder till någonting konkret i framtiden.
Men det där att stanna upp och lyssna på sig själv, det är nog det allra, allra viktigaste. Den tid skall jag även i fortsättningen ta mig. Det vill och det behöver jag. Kanske du också?
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti