.

.

sunnuntai 28. lokakuuta 2018

Vad ska jag skriva om?

Plötsligt fick jag för mig att öppna min bloggsida utan att egentligen ha tänkt på den på väldigt länge. Ja, eller bloggen och tanken om att skriva igen har nog dykt upp, men hastigt flugit förbi i mina tankar utan att jag, av någon anledning har tagit tag i den.

Jag vet inte nu heller vad jag skall göra med min blogg, men att skriva är ett sätt för mig att klä mina känslor i ord, någon form av terapi skulle jag vilja påstå och jag skulle kunna skriva en massa som berör mitt inre. Ja, SKULLE KUNNA.....

Det som dock får mig att bli lite irriterad är att jag egentligen skulle vilja skriva mycket mera än vad jag har mod att göra, gå mera in på djupet om många saker, vara mera personlig i mina texten, blotta mig själv och mina innersta tankar för att själv få mera ut av själva skrivandet. Och för att ge läsarna en inblick i alla de berg- och dalbanor man slungats i. Men.....jag tvekar ändå och vet inte riktigt varför eftersom jag vanligtvis är rätt rakt på sak.

På sociala medierna skriver väldigt få om hur ens liv egentligen ser ut, man sätter ut sin historia, sockersöt och honungslen och jag har egentligen inte aldrig förstått VARFÖR man gör så? Och nu menar jag inte att man borde skriva om hur gubben periodsuper , pengarna är slut eller att man själv mår psykiskt dåligt, men det där att måla upp en fasad som inte motsvarar verkligheten.....gör man det för att man själv mår bättre av det, att man blundar för sanningen eller för att man vill hålla allt innanför lykta dörrar? Vilket man i och för sig har rätt att göra, en privatliv är ens privatliv, men jag har aldrig förstått varför man MÅSTE få allting att se så bra ut? För sanningen är ju nog att ingen av oss går genom livet som i en solskensdans hur än man skulle vilja det.

På facebook ser man för varje dag sina minnen bakåt i tiden och ibland förundrar jag mig över att det finns stora tomrum i min historia. Men då jag ser vilka år som fattas så kan jag direkt relatera till händelser som varit så stora och svåra att jag helt enkelt inte hittat något positivt att skriva om just då. Eller så har jag spytt upp gallan brutalt, kanske inte sagt rent ut vad det varit frågan om, men ändå gett ett intryck av att allt varit åt helvete eller att jag varit riktigt, riktigt trött. Fast jag har inte ens ORKAT hitta på en massa duttedull då den lyst med sin frånvaro och jag skulle aldrig kunna töja på mig själv så mycket att det skulle vara möjligt. 


det jag kanske borde göra är att skapa en anonym blogg där jag KAN skriva om allting rakt upp och ner utan att alla vet vem jag är? Fast vem skulle då läsa den bloggen, jag vill ju att mina vänner och bekanta också skulle läsa den.

Och egentligen har det ingen betydelse vad andra skriver och hur de väljer sätta ut sina liv på sociala medier utan frågan om vad jag själv kan tänka mig att skriva om. Ja, så vad ska jag skriva om? 

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti