Skam den som ger sej

Socialen är på så vis bekant för mej att jag har haft en hel del klienter som behövt hjälp med att ta tag och reda ut sin ekonomiska situation. Ekonomin har allt som oftast varit katastrofal och personerna ifråga har sjunkit så djupt att de inte längre orkar öppna alla räkningskuvert och kravbrev som dimper ner i brevlådan. Eller inte ens vetat om att de KAN ha möjlighet att få utkomststöd. Så jag har bokat tider till socialen, hjälpt personerna att samla ihop alla räkningar, funderat på argument som kan hjälpa dem att få ett positivt utlåtande och gått med som stödperson då de känt sej otrygga att möta socialtanten ensam.

Ja, så rätt bekant har rumban varit.

Förutom att nu tog jag kontakt med socialen i förebyggande syfte för att reda ut min EGEN situation. Ja, har jag möjlighet att tillfälligt få utkomststöd då mannen flyttar och jag står här med alla räkningar och ett hus som banken i praktiken äger, men som ännu är osålt och som slukar en massa i drift så att säga.

Ja den där känslan då du skall be om pengar till dej SJÄLV, ett förnedrande tilltag, att BE, att tillstå att nu klarar jag inte av det här ensam. Usch, verkligen inget jag rekommenderar. Men lik väl det jag var tvungen att göra.

Men skam den som ger sej, jag tog kontakt, fick en tid och skickade på förhand en uträkning på hur stora mina inkomster och utgifter kommer att vara från och med januari då jag också borde börja betala mera på huslånet. En snabb blick berättade det jag redan visste, det här skulle bära iväg mot en personlig konkurs med buller och bång. Om jag inte fick hjälp vill säga.

Sosstanten kände jag sedan tidigare så det var inte så där hiskeligt pirrigt, men inte satt jag bekvämt på stolen i aulan, det kan jag absolut inte påstå. Inget trevligt ställe alls. Ströläste lite lippor och lappar som uppsatta på en grå anslagstavla. Har inget minne av vad de handlade om.

Men skam den som ger sej, in gick jag och tanten, hon öppnade någon form av program där hon knäppte in siffror med rykande fart. Tills vi kom till bostadskostnaderna som översteg deras gränser flera gånger om.

- Ojoj, det här ser verkligen omöjligt ut, sa hon

- Ja det gör det, svarade jag, därför kom jag hit, för att få tillfällig hjälp.

- Problemet här är att vi bara kan ta i beaktande 600€/månad i bostadskostnader allt som allt, inklusive bostadsräntor, el, vatten osv. sa hon.

- Okej, men ni har väl möjlighet att bevilja förebyggande utkomststöd ifall det finns risk för att man hamnar i en ekonomisk kris, sade jag. Det hade jag nämligen kollat upp på social- och hälsovårdsministeriets sidor:

"Ehkäisevä toimeentulotuki               
Kunnat myöntävät lisäksi ehkäisevää toimeentulotukea, jonka perusteista ne päättävät itse. Sen tarkoituksena on edistää henkilön ja perheen omatoimista suoriutumista ja ehkäistä syrjäytymistä.
Ehkäisevää toimeentulotukea voidaan myöntää esimerkiksi ylivelkaantumisesta tai taloudellisen tilanteen äkillisestä heikentymisestä aiheutuvien vaikeuksien lieventämiseksi"

- Ja, jo svarade hon, men nu är det frågan om så stora utgifter och familjen är så liten att nej, tyvärr, hon hittar inga kryphål hon kunde nyttja för att kunna betala ut så mycket stöd och enligt deras beräkning så var jag faktiskt 200€ på plus, för största delen av utgifterna spjälktes ner i små summor varav enten-tenten, den föll bort och DEN, den fick bli kvar. De andra kom inte ens med i utlottningen, racet var kört, noll poäng och INTE godtagbara.

Det vore också en annan sak om jag hade flera underåriga barn. 

Ja herregud, tänkte jag, det skulle nu bara fattas.

Då satte jag mej faktiskt och storgrät i stolen, som var lika förbannat obekväm som den i aulan och kände hur katastrofen igen puffade mej lite närmare avgrundens brant.

Fast jag såg ju ändå att hon verkligen mådde dåligt av det här, att ha händerna så hårt bundna att svängrummet där hon rörde sej inte räckte till att sträcka ut en hjälpande hand, åtminstone en så stor hand som jag skulle behöva.

Fast egentligen försvann ju alla problemen tack vare den här katastrofala träffen, nu fick jag svart på vitt att jag var hela 200€ på plus. Och nu skall jag skaffa barn. MÅNGA barn.

Skam den som ger sej.