Det där med att återanvända, det är något jag brinner för. Skulle jag ha möjlighet skulle jag kunna göra sådant på heltid, skapa nytt av gammalt, hitta nya användningsmöjligheter och områden. Ja ge nytt liv till saker som glömts bort, kanske i en garderob eller på en vind någonstans.
Jag har länge haft i tankarna att jag borde måla den gamla byrån jag köpte på loppis för flera år sedan. Den fungerar för tillfället som tv-bord i vardagsrummet från att tidigare stått i dotterns rum, där den var proppfull med kläder. Men eftersom lådorna i helträ var tunga hade hon svårt att få upp dem, därför fick den flytta in i vardagsrummet. Vilket betyder att jag medverkat till att nu öppnas och stängs Ikeabyråns lådor i hennes rum i samma raska takt som hon provar och byter kläder. Och det är minsann inte en gång/dag må jag säga.
I allafall. Tillbaka till den gamla byrån.
Någon hade redan tidigare börjat målningsprojektet, men antagligen tröttnat på alltihopa efter att ha målat (endast) en låda vit och donerat den till loppis. Där hittade jag den, ensam och övergiven, tung som synden, men perfekt i mina ögon. Minns inte ens hur jag fick den hemsläpad, men hem kom den, inburen blev den och här bor den ännu idag.
Jag planerade redan då att måla den med kalkfärg, men eftersom åtmistone Annie Sloans färger är rätt dyra så blev det inte av (och jag har ju haft en hel del annat som snurrat i huvudet så......) Men nu råkade jag av en slump hitta en annan tillverkares kalkfärg i en av de lokala affärskedjorna och då bestämde jag mej för att nu, nu SKA jag måla den.
Sagt och gjort, jag köpte färg, sandpapper samt vax och beställde väldigt förmånliga penslar på nätet. Då de dök upp ungefär en vecka senare så kavlade jag på momanget upp ärmarna och satte igång en regning fredagseftermiddag. Ja, man bör ju smida medan järnet är varmt.
Färgen torkade snabbt och hela tre varv hann jag med den kvällen, men jag tyckte ändå att den bruna färgen sken igenom alltför mycket så på lördagen målade jag den två gånger till, sen vaxade jag den och fixade till den lite så den ser så där passligt gammal och sliten ut. Tadaaa, vad tycker ni? Fin inte sant?
Men
...........då passade inte högtalarna längre, de såg alltför moderna ut och de var bruna, inte min favoritfärg precis. Då bestämde jag mej för att måla dem också eftersom jag nu en gång för alla inhandlat flera färger än bara den vita. Så på med tidningspapper på vardagsrumsbordet, upp med högtalarna och så satte jag igång igen.
Gråa skulle dom bli och det blev dom också, FINT gråa. Men högtalarsyddena, de kunde absolut inte längre vara svarta, de var också för moderna, så jag grävde fram en gammal ylletröja, klippte och sprättade och sen klädde jag skyddena med tröjärmarna, måttade, vek och stansade. Och jag blev SÅ nöjd, de passade precis brevid den nymålade byrån.
Men
..........inte kunde jag kasta bort resten av tröjan heller, så jag klädde om en gammal lampskärm som legat inne i förrådet i flera år, eftersom den inte riktigt passat in. Och vips hade jag en jäkligt fin vinterlampa som nu står på pianot och lyser upp vardagsrummet med sitt milda sken.
Så här går det allt som oftast för mej då jag börjar med någonting, Jag börjar med en "liten snöboll" som sen snurrar snabbare och snabbare tills jag har en hel jäkla snögubbe stående i hallen. Men det är så jag funkar, idéerna bara rullar in och då får man endera grabba tag i saker och ting eller kasta ut dem (idéerna) i kylan igen. En fördel är ju förstås att man inte på förhand vet hur mycket man så småningom har på gång. Men bra blev det!
Terapi till 100%.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti