Min man han älskar allt vad Excel heter, kanske det beror på att han har haft mycket nytta av programmet i sitt jobb, men han är också matematiskt begåvad, så programmet är väldigt lätt att förstå och framför allt vad han vill få ut av det. Han kan sitta och utveckla en tabell i det oändligt, söka och hitta en massa smarta funtioner, klämma på några tangenter och vips så fick vi reda på det ena eller andra viktiga.
Vilket ju får mig, som inte kan vara mindre intresserad, att te mig som en huvudlös höna, som inte orkar sitta och pilla, läsa siffror och göra smarta formler. Nej, jag tappar intresset helt. Inte för att jag inte uppskattar det han gör, nej han har hjälpt mig många gånger då jag varit tvungen att använda programmet och han har även gjort jäkligt smarta lösningar som får mig att gapa som en fisk på torra land. Men det är liksom inte min grej. Mina tankar börjar omedvetet (medvetet) söka sig till helt andra saker, mera INTRESSANTA saker.
I allafall, nu då vi har funderat på att sälja huset så gick vi in för att lista upp allt som måste göras innan vi kan sätta det till försäljning, rum för rum, inne och ute, vem som skall göra vad, vad som borde prioriteras, vad skall köpas, vad finns osv. Ja allt viktigt som man absolut inte kommer att kunna hålla i minnet utan att nu över huvudtaget sätta något till pappers.
VAD vore inte bättre än att göra listan i en EXEL-TABELL sade min man, som, solskensglatt, i ett nafs öppnade programmet och väntade på vad som komma skall.
Okej, okej, tänkte jag, låt honom göra tabellen, den är lika bra som någonting annat och att se honom uppåt inför detta (som sannerligen inte skulle bli en KORT lista) var bara positivt.
Så vi listade, och listade och listade. I ett skede ville han inte längre lista, eller ska vi säga, han ville börja köra in finurligheter som tex. hur-plockar-man-fram-enbart-mina-ansvarsområden. Eller hur-kvitterar-han-då-han-gjort-nåt-av-sina-jobb-och-hur-syns-hans-gjorda-jobb-så-jag-med-detsamma-har-på-det-klara-att-de-är-gjorda-och-att-det-är-han-som-gjort-dem. Och så vidare.
Ja, det där kan du säkert göra senare, svarade jag då jag förstod att det där med att lista, det var kanske inte så viktigt, utan nu var det kolumner och detaljernas detaljparad som var på tapeten.
Sist och slut, en hel kväll gick det åt, fick vi ändå allt listat, långt över 100 rader om jag inte missminner mig. Jättebra, då är det bara att tuta och köra tänkte jag.
Tills mannen en kväll tvättade spisplattorna och medan han höll på, kom att tänka på att det HÄR det fanns inte alls på listan?! Fram med datorn och hastigt skrev han in en ny rad: Putsning av spisplattorna. Men, anmärkte han, egentligen var det ju inte ALLS HANS uppgift, nu behövdes det en NY kolumn där man kunde fylla i då man gjort den ANDRES uppgift. DE rutorna skulle markeras med RÖTT så man visste att man hade rätt att flytta över någon av sina EGNA uppgifter till den andra. Och NAMNET på den som GJORT det som inte hörde en till, måste OCKSÅ synas.
Då han kom in på att det kanske kunde vara bra med ett poäng-system så man kan MÄTA hur mycket man gjort sådant som inte hör till, så det blir rättvist då man för över någon av sina egna uppgifter till den andra, då slutade jag lyssna. Jag tror han var inne på kurvor och diagram, men vet inte med säkerhet var det slutade.
Då jag fick muntur så sade jag att om så är fallet så skall vi nog plocka in vardagssysslorna också, jag behöver en massa rader och kolumner för disken, bykandet, matlagningen osv. Ja men det här gäller ju grejer vi skall göra inför försäljningen svarade mannen? Jo, men du tror inte att spisplattorna blir skitiga på nytt innan vi flyttar, frågade jag? Att dom inte behöver putsas på nytt, säkert otaliga gånger? Ja på DET hade han nu inget vettigt svar.
Men nu har vi då denna fantastiska Exel-tabell, som tills vidare innehåller hans spistvättas, en RÖD ruta med datum och allt. Få se nu sen vad jag skall göra i gengäld.
Håhhåjaa :D
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti